Slitstarka bilderböcker får sina uttolkare

 

7041871039_96e03eb996_m

Foto: Pepi Valderrama. Flickr

Vissa genrer av litteratur är så vardagliga att vetenskapen har glömt att lägga den under lupp – fram till nu. Till dessa hör Pixiböckerna som har sålts på bensinstationer och småbutiker i mer än 60 år.

 

 

 

 

_MG_0367

 

I detta avsnitt av Humpodd berättar litteraturvetaren Maria Nilson om hur hon har börjat forska om dessa små bilderböcker tillsammans med kollegan Helene Ehriander. Maria tar oss också med på en forskningsfärd genom fantasy, romance och mycket annat och visar hur gränserna mellan ungdoms- och vuxenlitteratur inte är så självklara.

 

 

 

Den lekfulla Bergman

annasofiarossholm1-e1523464818230.jpgHur gick det till när anteckningar som Ingmar Bergman kladdade ner så småningom blev till mästerstycken (och en del mindre mästerliga produkter) på vita duken? Om detta och mycket annat berättar filmvetaren Anna Sofia Rossholm i denna podd. Vi får också veta veta vad man gör när man är intermedial, och hur man kan studera sambandet mellan film och andra konstarter.

 

bergman anna sofia

Japansk kolonialism

 

 

Hennessey

Vad karakteriserar japansk kolonialism? Hur förhöll den sig till andra kolonialmakters aktiviteter. I detta avsnitt av humpodd samtalar Corina Löwe och Jonas Svensson med den nyblivna doktorn i historia, John Hennessey. Det blir en del joheab_john_hennesseyfördomar som raseras, och mycket nytt och okänt som lyssnaren får sig till livs. En del av samtalet rör en bild som finns med i Johns avhandling Rule by association. Japan in the global trans-imperial culture, 1868–1912. För att det ska bli bättre radio av det hela publiceras bilden nedan. Det är en teckning av Louis Dalrymple, publicerad i Puck 1898.

colonial

Opaque couché är den fulaste färgen

 

finful

kljiv_ivar_ljungDetta avsnitt av humpodd är ett samtal med Ivar Jung, färgforskare vid Institutionen för design. Vi får ta del av resultat från en tvärkulturellt orienterad pilotstudie av vilka färger människor associerar med vilka ord, i Sverige och i Nepal.  I samtalet får vi också bland annat veta vilka färger som majoriteten av människor världen över tycker är finast respektive fulast, att färgen på den svenska folksjälen är dämpad samt att påståendet om en koppling mellan det feminina och färgen rosa verkar ha ett korn av sanning i sig.  Samtalet kretsar delvis kring ett paper av Ivar som vi härmed länkar till.

 

Sara Lidman och det koloniala

 

Sara_Lidman

Sara Lidman i Missenträsk

I detta avsnitt av Humpodd möter Corina Löwe och Jonas Svensson den nyblivna doktorn i litteraturvetenskap, Anna Salomonson, och pratar om hennes avhandling Skeendet på stället. Röster och samtidigheter i tre verk av Sara Lidman. Det blir ett samtal om västerbottniska som litterärt språk, möjligheterna att gestalta den andra, vems röst som tillåts höras och framför allt om Sara Lidman, en av de stora svenska 1900-talsförfattarna.

avhandlingen

Direktlänk till avhandlingen

Drottningar, pirater och hela världens historia

258px-Black-Beard

Foto: David Ball

I detta avsnitt av humpodd gästas Corina Löwe och Hans Hägerdal av Stefan Amirell, forskare vid institutionen för kulturvetenskaper. Det blir ett samtal om kvinnliga härskare i områdena runt Indiska Oceanen, om pirater i historia och nutid och om globalhistoria på svensk mark.

Arr!….dead men tell no tales

 

 

 

Detta är det första humpoddavsnittet som spelats in i Universitetsbibliotekets nya studio. Det märks på ljudkvaliteten. Tack till Medieproduktion på Kommunikationsavdelningen för hjälpen med inspelning och tvättning av ljudet.

dsc_0146

Digital humaniora

 

Koraljka

Humpodd mostly in English! Hans Hägerdal och Jonas Svensson samtalar med Koraljka Golub, lektor i biblioteks- och informationsvetenskap och en av de drivande i Linnéuniversitetets satsning på digital humaniora. Samtalet omfattar nyfikna frågor som: Vad är digital humaniora och vad är det för nytta med det?  Hotar digital humaniora traditionell humaniora, eller är det bara ett sätt att med nytänkande effektivisera forskning och undervisning?Varför har Linnéuniversitetet särskilt goda förutsättningar att bli ledande på området (spoiler: närhet)?

Antropocen

Bruhn.gif

Det talas idag mycket om den antropocena tidsåldern, en värld där miljön och klimatet på jorden i snabbt ökande grad präglas av människans framfart. De som uttalat sig om dessa ödesfrågor har ofta varit naturvetare. Hur kommer det sig att en litteraturvetare och forskare i intermediala studier tar upp det antropocena i ett forskningsprojekt? I detta avsnitt av HumPodd förklarar professor Jørgen Bruhn hur det går till när vetenskapliga data förs över till filmens eller romanens form. Hur dramatiserar man vetenskapliga fakta i en Hollywoodproduktion som exempelvis Day After Tomorrow? Var är det som slinker med och vad utelämnas? I avsnittet diskuteras även de möjligheter och svårigheter som uppstår då humanister söker samarbeta med naturvetare om dessa avgörande frågor.

 

Vidare läsning:

Artikel: ‘Introduction to the anthropocene theme’ (2016)  https://www.idunn.no/ekfrase/2016/01-02/introduction_to_the_anthropocene_theme

IMS: https://lnu.se/forskning/sok-forskning/linnaeus-university-centre-for-intermedial-and-multimodal-studies/

Kreativ i skrivandet

GLL8y5N - Imgur

Aldrig tidigare har så många velat uttrycka sig genom skrift. Skrivkurser finns överallt och under de senaste tio åren har de även flyttat från folkhögskolorna och in på universiteten. Men vad är egentligen kreativt skrivande? Hur genereras kunskap via konstnärlig forskning? Och måste man använda fotnoter i konstnärlig forskning? I detta avsnitt av Humodd talar religionsvetaren Jonas Svenssson och filmvetaren Tommy Gustafsson med professorn i kreativt skrivande, Tommy Olofsson, som berättar om sin konstnärliga forskning, TS Eliot och ämnet kreativt skrivandes plats inom universitetet.

Länk till Tommy Olofssons och Cecilia Davidssons artikel ”Dialog om sättet att sluta stycken” i Humantten. https://open.lnu.se/index.php/hn/article/view/360